Home

I valet och kvalet

Som vanligt vet jag inte vad jag ska välja.

Språk. Konstig lärare med vars språk-strategier jag inte håller med, men med betydligt lättare "workload" än mina antropologiklasser (och God knows att välja lättare workload kommer att värderas högt av mina stress-ängslo-gener). Pros: kan vara bra att starta så tidigt som möjligt med att lära sig ett nytt språk, särskilt om jag ska dit på "språkresa". Mot: Vet inte än var jag tän

ker utföra mitt projekt, så kanske är dumt att lägga energi på ett språk/en plats innan jag faktiskt vet vad jag vill göra.

En kurs med en ytterst fin lärare. Ung. Vacker. Intelligent. Men med en kurslitteratur som innehåller mer Freud och filo än antropologi. Nyttigt. Ja. Men kan komma att ta kål på mig. Kände mig ganska korkad under förra seminariet, och det är så få personer i klassen att det inte går att hålla sig i bakgrunden.

Slutsats. Det här är valmöjligheternas förlamande land. Inte precis drömmen för en person med beslutsångest. Nu. Zizek. Sen hem o nana.

P.S. Lägger med en bild på mitt "nya" uni.

Vackert väder, dåligt samvete.

Söndag idag. Första maj. Första dagen på vackraste månaden.

Och solen strålar som om den verkligen vill visa vilken lysande stjärna den är.

Klockan är fyra på eftermiddagen och jag har fortfarande inte gått utanför dörren.

Hur länge kommer det där svenska dåliga samvetet finnas kvar?
Det där som gör att man känner sig hemsk, som en dålig människa, för att man inte är UTE när det är så vackert väder.

Kanske man borde trotsa det där samvetet och stanna inne?

Nej kära samvete. Du vinner. Jag ska ta och stoppa i mina bleka spiror i ett par shorts som den temporära parisare jag är (observera att fransyskor inte bär shorts) och pallra mig iväg till Parc Monceau.

Au revoir.

Paris.

Undrar om jag borde skriva på svenska istället? Jag får ju så sällan göra det nuförtiden.

Nu sitter jag här, i min parisiska lägenhet, som jag har drömt om.

Egentligen var drömmen en våning under de parisiska taken, med en takterass fylld med apelsinträd och citronträd.

Ett litet utemöblemang med rutig duk att sitta vid i morgonsolen och sörpla på mitt kaffe, och i kvällssolen och sörpla på mitt vin.

En balkong hade räckt bra.

Fast. Jag gillar min lägenhet. Den är under taken.
Och..
Jag har ett apelsinträd.
Och jag har en rutig duk.
Och jag dricker kaffe jämte mitt apelsinträd i morgonsolen.

Vinet ska vi inte ens tala om.

Det bästa av allt. Jag delar min lilla parisvåning med världens finaste.

Philippines

Lyon, and most of all 'Rhône'

So D and I have returned to the country of our origin. Or... at least the origin of our relation. I always liked France. I always felt good here. And so far, the negative aspects of France and the French are still more amusing than they are annoying.

Lyon is a beautiful city. I love the two rivers, especially the Rhône. I think I love it even more since I know that it's flowing towards Camargue and that beautiful delta with its white horses, pink flamingoes and black bulls, and that fascinating Gipsy festival in Saintes-Maries-de-la-Mer.

The story of Saintes-Maries-de-la-Mer and its festival is really interesting. It is believed that the three Marys that first saw Jesus's empty tomb, Mary Magdalena, Mary Salome and Mary Jacobe, ended up here after having been adrift in a boat. However, the saint worshipped by the Roma is Saint Sara, believed to have been either the daughter of Mary Magdalena or their Egyptian servant. She is also referred to as Black Sarah, or Sarah la Kali.

Interestingly, Kali is also one of the names of the dark Indian goddess of destruction, also called Durga, and considering that the Roma's are believed to have originated from Northern India, this makes for some interesting theories of cultural hybridisation.

Well, in any case, the festival is held on the 24th of may, the day of Saint Sarah, but then there is also a festival in October. Hopefully I'll manage to make a little visit to beautiful Camargue then.

Beautiful Santorini